Pató Selam (1975, Budapest-)
A Magyar Köztársaság Hazai Kisebbségekért Díjával 2011-ben kitüntetett író, költő,műfordító.
Újságíró, 2011-től a Magyar Újságírók Országos Szövetsége rendes tagja, a Cserhát Művészkör és a Krúdy Gyula Irodalmi Asztaltársaság egykori rendes tagja. 1995 és 2015 közt számos kisebb kulturális és vallási folyóirat munkatársa volt, többek közt:
1996-ban lett a Közös Út – Kethano Drom negyedévente megjelenő roma kulturális folyóirat újságíró munkatársa, később olvasószerkesztője, 2015-ig.
2001-ben alapította a népek vallási és kulturális szakadékainak oldására az Újjá-születés című folyóiratot, melynek 12 éven át volt főszerkesztője, kiadója.
2005-től 7 éven át a Keresztény Alkotók Közössége Glória című ökomenikus lelkiségi folyóiratának főszerkesztője, illetve a szervezet alapító-vezetőségi tagja.
2006-2011-ig a Szárnyaló Képzelet független művészeti lap főszerkesztő-helyettese.
2012-ben az MRNÖ kiadásában havonta megjelenő Somnura – Jelek roma közéleti-kulturális folyóirat főszerkesztője.
2000-ig a Kristály és Délibáb c. magazinok szerkesztője.
A Romano Zhurnalo, Léleküdítő Magazin, Pandúr magazin egykori külső munkatársa,valamint számos regionális periodikáé.
Alkalmi publicista pl. a Szabad Föld, Magyar Jövő, Napút, PoLíSz, Kráter stb. hazai –, és külföldi lapoknál, német, szerb fordításban olvashatók művei, pl. Kód, Alav stb.
Antológiák, almanachok, kortárs költők és írók könyveinek szerkesztője, lektora, recenzense, fordítója, illusztrátora.
Ír esszéket, tanulmányokat, novellákat, elbeszéléseket, verseket, riportokat, interjúkat, tudósításokat, beszámolókat és regényeket, eddigi fő művének a Köztes létek és újraszületések – avagy dharma és karmát tekinti (2012).
Verseskötetei: Kiált a lét (1998), Vágyakimái 1999), Emlékeim vérszín pipacsok (2000),Bíborfény és Alligátortól alig Zergéig (társszerzővel, 2006), Lékehonvágy (2021).
Romani nyelvű munkái: La shonitoskarazakogradicho (A holdsugárlépcső, 2012),Te trubuv, inger-tar man! (Ha kellek, vigyélel! 2013), La Selamitakebere (Selamit bárkái,
műfordítás, 2015), Romani szövegalkotásigyakorlatok (társszerzővel, 2015), Amarevunithajphaka (Gyökereink és szárnyaink, 2021).
Az írással párhuzamosan több képzőművészeti ágban is folyamatosan alkot, 1992 óta közel 100 hazai és tucatnyi külföldi önálló és társas kiállítása volt.
2017-ben esélyegyenlőségi referens képesítést szerzett, 2020-ban filozófia szakos szabadbölcsész filológusként diplomázott a PPKE BTK-n, majd a KGE BTK-n kezdett mesterszinten vallástudományt hallgatni, ahonnan a PPKE BTK-ra tért vissza filozófia mesterszakra.
Pató Selam
Stafilutne gindura (Hajnali gondolatok)
Na mangav khanchi.
Kon zhanelas te potyinel anda kodo,
sar e dej peski thud del peske shavorenge,
thaj na mangel majbut, numa kodo:
te dikhel sar baron baxtasa, vojasa?
Vi me na mangav khanchi;
Te dikhen: o kasht sar vazdel andar e phuv
opre e sunto zor ando uchipe, kaj
peske kranzhenge agoreste
shukar, saste frukturi patyon,
kan zhanel te mukhel-tar.
*
Pató Selam
Kétperces vers (Poema ande duj momentura)
Már nincs nyitva, még nincs zárva
Ha csoda jő, sincs ki várja
Csak megtörténünk a Sorsnak
Kulcsok vagyunk – a Lét forgat
Balra-jobbra, putras-phandas
Le Trajoske podo inkras
Tela soste o paji sam
Ingrel pesa vi tut, vi man
Ame, sa jekhe pajeske
Pittya sam – sodródunk benne
Összeolvadunk-szétválunk
Bevegyülünk és kiválunk
Nincs köztünk valódi határ –
O Jekhipe-j amaro Kraj
Naj le manushes pesko drom
Numa kon kethanes shordyon
Kodol resen kaj e pacha –
Kikben az Egy magát látja…
*
Pató Selam
So na trubul man?! (Mi nem kell nekem?!)
Sanol o shonito, sar nachol mi zor
Pe mo muj pahosajven le vorbi
Mo phabardo patyalipe ando xorro
Bandyol, le shilesa som khamnyi.
Phabuvav thaj shudrajvav; kon shaj
Hatyaresas man – kanak deteharate
Inke nurosa pherdes pekel o Kham
Thaj vi o jiv mange ablyol parnes
Thaj akharenman somnale glase –
Ba man kodo momento na trubul –
Ke ande mi godyi bidikhimaskes
Dikhadyol fimlales o Ekskalibur…
Numa ande mure sune bristav sa
So chacharen le dyesa, kothe inke
Zhanav te hurav nanga hatmasa
Ba la deteharaki shuri tele shinel
Pala mande le lyindri, e rangasli voja,
Man sako nyevo dyes nyevo meripe-j
Krujal mande mo trupo dukhutni muglya-j,
So chorrel-tar mandar o slobodipe.
Shunav, sar rudyinman le kamle glase –
Ba man kodo momento na trubul –
Ke ande mi godyi bidikhimaskes
Dikhadyol fimlales o Ekskalibur…
Inke shordyol mo rat thaj mangav
Te hatyarav, te zhanav kodo: zhuvav!!!
Mashkar le Devleske vast garadyuvav
Leske palmi opre pe mande phandav
Leske tate burnyika sharaven-tar man
Kodo tatipe anel assajipe pe mo muj
Leske kovlipestar ablyon mure jakha
Lestar fimlajvel ande mo jilo o Ekskalibur…
*
Pató Selam
Jertisarav tuke… (Megbocsájtok neked…)
Hajkam numa anda kodo,
ke palunes vi Tu Me som.
O Intregonipe mangel jertipe.
Thaj muri xatma bipharipesa
mukhel-tar tusa peski majsomnali
Fantazija: sar paparugako suno:
Hura, hura, hura-tar mandar,
te na pashuves mande palesh
kaversar, numa vortakes, sar o
Nuro, andar soste me avilom.
Na pushav: tu katharutno san,
sa mothon mange le somnura.
Na kamav le alavenge bange
droma, so vulusajven sar o sap.
Kamav te azhukarav andej pacha,
pune amaro amal: o Vaxt shaj
vortarel thaj suntosarel le droma,
so hajkam vortakes maladyona
jekhavresa, thaj kerena kethano
centro, sar le trushuleske kranzha.
*
Pató Selam
Shaj mukhesma le Devlesa
(Istennel hagyhatsz engem)
Le ratya, le ratya… ande mi kolyiba…
Na kam te pinzhares kodol…
Na pinzhar: sosko shil si ma,
Thaj hoj soski dukh garadyol
Mashkar mure zidura, kaj andre
Sharavelma o tunyarikipe,
Thaj cipil-rovel ande mande
O pahosardo korkoripe.
Chikanak na kam te zhanes:
Kodo assajipe, so vi kade
Pe muri musura arakhes,
Andar sosko dimenzijo avel –
Aba na mangav: shun mi vorba,
Na trubul: pinzhar so hatyarav,
Sajekh si: san bango vaj vorta,
Trajiv an tute vaj merajvav.
Xasardan tyiro hakaj: pushma
Sostar akharav le Meripes,
Ke vi le zhuvipeski vurma
Khoslan-tar mandar tyo duripe.
Nachile mure asva, avri
Thodine andar mande sa –
Shushindes ashilas andej kali ratyi
Mi parni khangeri – Devlesa…
*
Pató Selam
La stafilako taxtaj (A hajnal kelyhe)
Vi zhi-akanak tusa somas;
sar bianavesko faltipe, kon
ande tute trajol, ba durutni-j.
… Muri zhelya tela tyiro kolyin
phirel krujal tyire jileste,
sar le vaxtanesko sikavno,
mure pasura tyira thumbukake
kashtika, kodol malaven
o ritmo ande tyiri khangeri,
kaj savaxtuno-j o khelipe.
Le cherhajende pashutno suno
nashtig te sovel biagorutnes;
nashtig palesh thaj palesh
palpale te bishavesla ande
le duxoske dukhade xorimata!
Pashratyi si ande kado perco,
thaj o chachipe po jilo pharol,
rigate cirdel la ratyako firhango,
perdal phagrel pe le korripesko
bisunipesko vudar. Dikh: zoril!
Korkores sam ande jekhavreste.
Le cheresko kalyipe shingerdyol,
diasporisarel le cherhajengi glinda,
hajkam avri putren vi amare jakha,
hoj nyevo drom te putras le trajoske
*
Pató Selam
Phiripe pej jag (Tűzönjárás)
Chikanak nas man kher andej luma;
Khere somas sakaj, thaj
Na somas khere khatikaj.
Le butya ingerdineman angle
Pala thaneste pe thaneste;
Mure sigake pasurenca
Sakokanak pej jag phirdom,
Kaj nashtig te tordyuvav.
Na das man o Del jekh angalyi,
Anda soste patyalipesa shaj
Te bandarav mo shero thaj
Chacho suno te rakhav.
Na das man e Zhelya duj kuja,
Maskhar soste shaj te hodinav.
Opre dikhav po cheri,
Andre dikhav ande mi xatma,
Thaj ashunav sar rovindes assal
O Sunto Deloro: „Mi shejori,
So-j tyi dukh, kanak dom tuke
Kodo zhanglipe, hoj ande mo jilo
Si tyo kher, kaj savaxtunes
Khere san, thaj kaj pala tye butya
sigones palpale resesa?
*
Pató Selam
Interakcio
Devla! So kerav me,
kanak vi Voj me som?
Ki az én Istenem,
kihez imádkozom?
Sar shaj mangav izinipe
kathar sosko bichacho Del?
Aki más kínjával fizet
öröméért -, áldást hol lel?
Te naj majbut kadi luma
numa le duxoski glinda
Azért vagyok szíven szúrva
s rémségek álmában ringva
Ke vi ande mure vasta
shuri garadyol, phugnyarel
S érlelődő jaj-szavakra
a lelkem siketen fülel
Le chereste rudyisardom
– mo glaso kothe na resel
Mert aki maga ránt kardot
az bizony kard által vész el.
*
Pató Selam
Numa sovas… (Csak alszunk…)
Kovlo, kovlo, zuralo-j
mo cherikano hatyaripe
Sar platina, sar nuro,
devlikani bilyalipe
thaj aspinales trutno
patyalipe, sperantasa,
sar tyo sunto suno grizhin
mure ferinde jakha.
Parnes sar o jivend,
jagakes sar e milaj,
sar te avelas muro trajo
andar tute resado phraj.
Te na pushes: sar shaj avav
o garadyindo dikhipe
pala tye phandade jakha…
Thaj na push: kathar pinzharav
tyi bidikhimaski lyindra…
Avri ratvaren le dyesa,
ande le ratya sam khere…
Hoj te maladyuvas jekhavresa,
o dyi trubul po drom te del pes…
*
Pató Selam
Tusa bijandol nyevi luma (Veled születik új világ)
Mashkar tyire kovle, tulphanutne vushtende
puterdan man vudar pe la ratyako trupo…
Tyire lole alavengo tatipe chorrdas-tar
mange pala o cheri le trajosko duxo…
Detehara andan! Le Devleski sa dikhindi jakh
pe tyire jakha perdal puterdyilas avri,
Thaj nyevi luma bijande penge nurosa
angla mande le intregonipeske felyastri.
Tyira jagake zhuvinde pajesa avilan,
te najares, te pijaves, te matyares man –
Bityiro numa avri shutyindi pittyi somas,
ba tyira lenesa ando oceano reslam.
Oh, de man tusa savaxtunes kadi mol,
ande soste jekh si o paji thaj e jag!
De man sako dyes tyire trajosko manro,
me pej phuv kaver aba nashtig te pijav, te xav…
*
Pató Selam
Imaginacija (Imagináció)
Le momentura perdyon pe jekhavreste
sar tate pittya le loke brishindeske
– anda amende rovel varikaj opre,
vaj ande amare jilesko xornipe
jekh cherutni jakh, andar soste pijavel
amen peske perade asvenca o Del.
Thaj pe le brishindesko firhango perdal
– dikh! – vi sunto nuro avel le Devlestar:
thaj sar duj jekhavreske dinde mirinklya
pej luma anas jekh sunutna chiriklya…
Andar amaro kethano suno avla,
numa tu thaj me shaj avas lake phaka,
thaj amenca po cheri zhanel te hural,
kaj zhuvasa ande jekh jilo agoral…
Oh, amari suno-chiriklyi sar phabol!
Ande la losshake asva – dikh! -, sar najol!
Ando devlikano nuro tele perel
pala peste sa dukh, lashipesa pherel
andre vi le nasulimatenge thana –
amaro kujbo kaj o Del arakhasa…
*
Pató Selam
Pató Selam: O shelto bakro (A századik bárány)
Sostar xasardas man muro Kraj?
Rovav, muri sa asvin si somnakaj
Andar lende avel o dorutno begej,
Thaj sako rudyipe zhi chereste resel!
Sostar mukhlom-tar muro lasho drom?
Datunchara surro lingari som,
Thaj azhukarav le Devleski jag,
hoj muro malyari te rakhel man
Kanak oprephabardyol ande sako jilo
Thaj ande sako jakh o uzho nuro,
Thaj sako dyi perdyol sperantasa,
Atunchi ingrel man khere muri zhelya
Jertisar mange! Bezex kerdom tuke!
Losar pe mande thaj vi pe tute,
Ke tyiri-j kadi shelti bakri
Av mange o skepitori!
Sar me, kade vi o romano nipo
shelto bakro si kathe pej phuv,
Av skepitori amen, amaro Kraji,
Ke bityiro o trajo-j numa ushar thaj thuv.
*
Pató Selam
Pató Selam: Rudyipe (Ima)
Korkores kamos te trajiv le Devlesa,
Kaste chi resel mande la dukhaki sulica,
Kaj pala sako jakha tele perel e surri muglya,
Thaj sastyol intregone dyiski pugnya.
Zhanavles, hoj o baro Del dikhela mure vasta,
Pala kodol le dosha tele uzharela leske asva,
Thaj le nasule dromengo bezexa
Pala mure punre lesko rat thovela.
Palpale mangav le cherestar e tang kerara,
Ke la shalinake buxlye droma numa meripe denas ma.
*
Pató Selam
Pató Selam: Le dorengi rama – la ramako doro
(A vágy csodája – a csoda vágya)
Dorenca pherdo-j o shonitiko
Pulsalil pe la ratyako nyebo
So sar jekh kalo, phanruno dikhlo
Sharavelamen; mo jilo melcho-j;
Sar te licharel avri peski jag?
Phabardo rugo-j mo truposko gad –
Sar po cheri thaj pej phuv tut dikhav –
bisikle gilyi gilyabel o rat…
Sar perdal phiren pe jekhavreste
le nuverura, thaj mashkar lende
nuro avla ke kethane resle
Kade ingravtut ande mande me.
Oh, te shindyuves avri, shonito!
Te shordyol pe man tyo somnakuno
razo, thaj shuri te kerdyol kodo,
so opre shingrel o kalo dikhlo!
Te perel tele mashkar amendar
Kodo duripe, so mudarelman!
Amare nura t’aven kethane -,
O Del kade shaj del rama amen!
*
Pató Selam
Pató Selam: Sunto dukh (Szent fájdalom)
Strafil ande mande.
Ratyate thaj dyeseste
Mure jileske sa malavipesa
Opre ablyol tyiri musura,
So mure vastesa andej luma
Nichikanak nashtig reslom.
Pala mure phandade jakha
Andar tyire jakha avel o nuro,
Kodolestar dichol shukares
La avrutna lumaki glinda.
Thaj kethane phagros kadi glinda,
So mashkar amende tordyol
Le duripesa thaj la vramasa,
Te na zhanos kodo, hoj vi
Ande kodolaki xorro Tu san,
Korkores Tu san o intrego trajo.
Tu san o tatipe sostar phabuvalo-j
Mure ando Kham boldalo dyi,
Tu san o shil, so le Shoniteska razasa
Pe muri puterdyi felyastra perdal
Ande mande avel hoj dukh te anel,
Tut rakhavel muri fantazija palesh
Thaj palesh, sar strafil ande mande
Tyiri musura, so andej luma
Nichikanak nashtig te resav…
*
Pató Selam
Pató Selam: Na som aba korkores
(Nem vagyok már egyedül)
Muro raj ande jekh kaver them trajol;
Pe durutne, strejine droma phirel,
Ba lesko dyi ande muro dyi phabol,
Vatunchi, kanak amen khrigal shinen
Le duripeske paradokse dukha,
Firhange sharavel mashkar amende
Le trajoski sken – dikhavles atoska
Ande jekh phandades, thaj na bristendes
Andar le serpjipesko lungo thav
– so pe majbut trajende nakhel perdal –
Rupuno-somnakuno colo khuvav,
Sar Phenelope, jekh tajnicko cherhaj
Som pe lesko axtom andruno cheri
Kaj o patyalipe del mange nuro
Hoj sa drom le Sunto Deloreste si
Bilesko t’avav na majbut, sar suno-j.
Pushosles: hajkam jekhfar intregones
Zhi agoreste resela e ratyi?
Vaj dore palesh shaj azhukaravles
Sar jivendeski bar le bararis,
Thaj maj vi vov shaj rodelaman palesh,
Ande sakoneste, kasa maladyol,
Pune ande mande arakhela pes,
Ande kaste lesko zhuvipe phabol.
*
Pató Selam
Pató Selam: Trupo-dyi-duxo (Test-lélek-szellem)
Kado sas muro paluno suno…
Pe lesko than numa shudro, surro
Shushipe ashilas, sar e stafil
Ande la ratyaki dukh strafil
Thaj lake shurisa phugnya shinel
O perindo dyi majbut na rudyinel.
Trubul: jekhfar avri te ratvarel
Nachindes o manush andar o Del
Agordel pes sa, so la lumake-j
Thaj o duxo pe peste arakhel…